Så var jag i Stockholm ett par veckor i juni-juli och förundrades över vad mycket som återkommer från den ena platsen till den andra.
Som exempel Jaume Plensa. Är han favoritskulptör nr 1 för tillfället eller är det så att det går trender även inom detta? Hur som helst jag gillar hans skulpturer.
Tar en promenad ner till Djurgårdskanalen för att se Jaume Plensas skulpturer som kantar kanalen. Javisst man ser på långt håll hans ståtliga ansikten. Inte för så länge sedan beundrade jag hans magnifika skulptur på Tjörn.
Den första som möter mig heter Laurelle som blickar över till andra sidan där Carlota står. 
Går vidare mot Djurgårdsbrunn och finner ett helt gäng med brons – figurer. Jag kallar dem trädkramare men de heter ”The heart of rivers”. Det är ett annorlunda och överraskande inslag.
Fortsätter över bron och går på andra sidan kanalen mot Rosendal och där står lilla vita Isabella ute i vattnet. På land står Carlota som syntes från andra sidan och en vacker Julia.
Jag vet att det även finns en mindre skulptur i Rosendals Trädgård som jag inte vill missa. Där finner jag en liten Paula mitt i en av de små trädgårdsrummen.
Länk till Rosendals Trädgård
En dag när jag är i centrum stöter jag på ännu en av hans skulpturer. Snett emot Stureplan finner man en, tyvärr nedklottrad, skulptur.
Helt oförstörd är däremot det vackra huvudet i Hotell At Six vid Brunkebergstorg. En över två meter hög skulptur i spansk marmor pryder Petter Stordalens hotell. Även om du inte bor här så gå in och titta i foajén.
Eftersom jag nyligen kommit hem från Nice så är Plensa så aktuell för mig. På stora Massénatorget tronar hans sju skulpturer, som kröns av sittande män, de sju kontinenterna, ”Conversation a Nice”. På kvällen är de upplysta i olika färger som växlar. Liknande står utanför Göteborgs Centralstation ”Dröm” även om de inte är så många där.
För några år sedan invigdes en stor skulptur ”Le nomade” i hamnen i Antibes som verkligen imponerade. Plötsligt fick vi, tack vare privata initiativ och finansiärer, även en till Borås. Det är ett huvud och kropp uppbyggt av bokstäver, jag kallar honom ”Bokstavsbarnet” men den heter ”House of Knowledge”.
En annan dag tog jag en tur till Thielska Galleriet. Plötsligt möts jag av Carl Wilhelmssons ”Lördagsafton”. Den är målad på Sahlströmsgården i Värmland och nu hänger den här.
Länk till Thielska Galleriet
Länk till Sahlströmsgården
Vidare ser jag utställningen på Millesgården och där möts jag av många konstnärer som jag nyss beundrat i Frankrike. Bland annat en Kleinblå skulptur som verkligen påminner mig om Mamacs utställning.
Länk till Millesgården
Så beger jag mig till Sven-Harrys konstmuseum en dag. Det första jag ser när jag går in på Peter Dahls utställning är ett original av trädstammar. Hemma i min hall har jag en papperspåse på en spik vars tryck är hämtat från en av målningarna i den serien.
Länk till Sven-Harrys
